thislifeofmine

Känslan av uppgivenhet börjar så smått sprida sig i min kropp. Just nu känns utsikterna för min höst sådär lagom roliga. Jag vet inte vad jag ska göra och saker och ting händer så lååååååångsamt. Det behöver hända nånting snart känner jag, innan jag blir galen. Saker och ting brukar ju lösa sig för min del, och det kommer det ju göra den här gången också, men det får gärna lösa sig snart.

 

Igår behövde jag inte tänka på tråkigheter dock, för igår stod födelsedagskalas på schemat. Började kvällen hemma hos Josefine en sväng innan vi tillsammans begav oss mot Sveavägen och Solid där Felix och co höll till. Blev en lugn men trevlig kväll =) Idag är det också födelsedagskalas på gång. Idag har Byffe kalas, så jag ska väl bege mig dit om nån timme. Blir en sväng dit på dagen, för sen ikväll ska jag ju springa Midnattsloppet med Springtime-gänget. Ska väl vara där typ 19.30 så man hinner hänga lite innan det är dags för själva fysiska aktiviteten.